RENÄSSANSEN
ca. 1400 – 1550-talet.
Renässans, som kommer från franskans ord ”renaissance” , betyder pånyttfödelse. Man anser att renässansen föddes i Italien på 1400-talet efter att den mörka medeltiden hade ersatts av ett nyupptäckt intresse för antikens konst, arkitektur och vetenskaper och vars kultur man ville återuppliva, vilket gett namnet åt perioden.
Inom konsten sträcker sig denna period från 1400 fram till 1550. Renässansen har beskrivits som den period då människan upptäckte sig själv, då individen befriades från den romersk-katolska kyrkans förtryck. Konstnärerna målade gärna antika motiv men kyrkans inflytande var fortfarande stort.
Inom konsten sträcker sig denna period från 1400 fram till 1550. Renässansen har beskrivits som den period då människan upptäckte sig själv, då individen befriades från den romersk-katolska kyrkans förtryck. Konstnärerna målade gärna antika motiv men kyrkans inflytande var fortfarande stort.
Den Italienska kulturen påverkade renässanskonsten mycket. Många av de genialiska konstnärerna under denna tid kom också från Italien. Exempelvis Leonardo da Vinci, Michelangelo och Sandro Botticelli. De strävade efter att samordna figur och miljö i riktiga proportionsförhållanden. Det visas bland annat i da Vincis kända bild över människans proportioner.
Vid renässansens början var konstnärerna fortfarande bara hantverkare. För att bli konstnär var man tvungen att gå i lära hos någon mästare och efter ca fyra år fick man ett mästarbrev. Ville man sedan utöva sitt yrke måste man ansluta sig till konstnärernas skrå. Det var skrået som kontrollerade att utförda arbeten höll god kvalitet och det var mycket som inverkade på kvaliteten.
Måleriet blev nu en intellektuell verksamhet. Konstnärerna måste behärska geometri, astronomi, poesi och retorik. Vissa såg sig därför inte längre som hantverkare utan som poeter och humanister, som hade hög status i samhället, och bröt sig därför ut ur skrået. Nu började varje enskild konstnär bedömas efter sin personliga skicklighet och ett fåtal lyckades göra sig berömda.
Renässansens stora erövring – perspektivet – fick inflytande på alla konstformer men framförallt på arkitekturen. Man ville nu ha byggnader som såg symmetriska ut.
Måleriet blev nu en intellektuell verksamhet. Konstnärerna måste behärska geometri, astronomi, poesi och retorik. Vissa såg sig därför inte längre som hantverkare utan som poeter och humanister, som hade hög status i samhället, och bröt sig därför ut ur skrået. Nu började varje enskild konstnär bedömas efter sin personliga skicklighet och ett fåtal lyckades göra sig berömda.
Renässansens stora erövring – perspektivet – fick inflytande på alla konstformer men framförallt på arkitekturen. Man ville nu ha byggnader som såg symmetriska ut.
Renässansens litterära och filosofiska aspekt – humanismen – gav människan den största betydelse. Människan framställs på det mest sanningsenliga och naturliga sätt som möjligt.
Linjerna i skulpturer liksom i alla annan konst följde ett strikt verklighetstroget och geometriskt schema.
Linjerna i skulpturer liksom i alla annan konst följde ett strikt verklighetstroget och geometriskt schema.
Michelangelos skulptur Pietá i Peterskyrkan i Rom är ett bra exempel. Den triangulära formen var en av de mest använda under perioden.
Michelangelo Buonarotti anses vara den störste av alla under renässansen. Hans verk kännetecknas av en kraftig anatomi och kärlek till människokroppen samt en oerhörd teknisk skicklighet. Ett annat av italienske renässans-skulptören Michelangelos mästerverk är en staty föreställande "David" i Gamla Testamentet. Statyn är gjord i marmor mellan åren 1501 och 1504 och är 5,17 meter hög. Det tog Michelangelo fyra år, liggandes på rygg högt uppe i en ställning, måla taket i Sixtinska kapellet, Vatikanen i Rom. Hans kunskap om anatomi är sådan att han kunde skapa sina bilder direkt utan att behöva modeller. En detalj ur takmålningen föreställer människans skapelse. Landskapet har här reducerats till ett minimum och hela tonvikten läggs på Adam och skaparen. Biten med händerna brukar allmänt kallas för ”guds finger”. |
Sandro Botticellis ”Venus födelse” symboliserar det rena och vackra och oförstörda. Den eleganta figuren med sina harmoniska lockar, kroppens graciösa och böjda hållning och den drömlika atmosfären är karakteristiskt för tidens måleri.